Går in på min 2.5 lediga dag från jobbet nu idag. Har hunnit se 19 avsnitt av New Girl. Och idag vaknade jag klockan 7 av solljuset och att jag inte kunde andas. Mitt huvud väger cirka 800kg värk och jag har 38.1 graders feber, jo jag har mått bättre. Men jag hinner inte vara sjuk nu. Måste jobba ju. Måste tjäna pengar. Häller i mig varannan te, vatten och blåbärssoppa. Är så jävla hungrig men samtidigt inte typ. Gick nyss ner för att ta en tablett (så snart kommer jag svettas floder) och att gå ner och sedan gå upp igen, fy fasiken säger jag då. Vilken jäkla effort. Trodde jag skulle svimma i trappan. Just nu känns det ju inte som om att jag borde jobba imorgon heller. Fan.

Idag kommer min storebror hem så det blir i alla fall lite mysigt. Puss hej.

Extrem framgång i livet, ja det känns ju lite så! Nu är uppkörning och teori bokad, det finns ingen återvändo och inom en snar framtid så kan jag sitta där med det sablans kortet i handen, can't wait! Men för övrigt rullar allt annat på rätt fint det med! Om 16 dagar åker jag och Sara till London om 3 månader och 9 dagar åker jag till USA och veckan innan det är det ju ta mig fanken Roskilde festivalen. Jag har så himla mycket att se fram emot den närmaste framtiden. Redan imorgon eftermiddag kommer storebror hem till och med det ska bli mysigt!

Idag är jag hemma precis som igår, har dragit på mig någon sju helvetes förkyldning, och när man mår som jag gjorde imorse och lite nu med så vet man att det är omöjligt att ens stå på de "enklaste" stationerna på jobbet. Det går bara inte, allting, exakt allting blir fel. Det är klart att det inte känns bra att vara sjuk, för någon annan måste ju ta hand om ens arbetspass, men vad fasen ska man göra? Ett halvhjärtat jobb och antagligen bli ännu mer sjuk? Nej, jag skulle inte tro det.

Så nu är jag inne på tredje koppen te för idag, katten är ute och solar sig och jag har duschat bort febersvettet från i natt. Så ja, ehm...

Jag slutar nu, haha. Jag har verkligen inget vettigt att säga. Tjing!

Haha skojar inte men jag glömde av att jag hade en blogg igår, kom på mig själv idag med att sitta och försöka med en ny, onödigt check.

Igår skrev jag klart ett brev, ett brev som jag ska skicka över havet till andra sidan jorden. Jag har nog aldrig skrivit någonting så utlämnande i hela mitt liv, jag som ändå har ganska lätt för att skriva vad jag känner. Ja, faktum är att jag själv har nog aldrig skrivit ett kärleksbrev. För det är just vad det är, ett brev fyllt med kärlek.

Det är en hård jobbvecka denna veckan, men jag är så jäkla motiverad. Det är ljust ute när jag vaknar och det är ljust när jag kommer hem, fantastiskt! Det går himla bra på jobbet med, blev ju årets och grejer. Så idag ska jag träffa Nom för första gången på hundra år och sedan ska jag jobba!

Ville bara skriva något. Nu ska jag frukosta mig! PUSS!

I'm so excited that I have to type this post in english so everyone will be able to understand what's going on. First of all I just booked a round trip ticket for me and BFF Sara A to London 20th April, it's seriously going to be legendary and I really can't wait! We've never done something like this just the two of us before so AAAAH!!

And yesterday Skype decided to work, almost entirely perfect so we were able to have a Skype date again and boy I've missed those dates! It's crazy how much energy other people can give to you and you never seem to stop making me happy. Oh well. I thought I had a day off today but it turned out to be tomorrow so I have to work 15-01 tonight but I can do that. I'm such a geek right now I know. OH well, some pictures now and this post is complete.

À biéntôt!

Är så satanistiskt jävla trött just nu att jag bara vill gömma mig. Men jag ville bara meddela att jag sprang idag igen. Sprang i fredags första gången + idag. Sån jäkla bra start men vi får la se. Imorgon kommer jag inte kunna gå ner för trappan. Tror verkligen inte på det här med att träna bort träningsvärk.

Så himla härlig dag. Har verkligen bara haft det gött. Nu ska jag gå ut och springa eftersom att alla tjötar så jäkla mycket. Hej.

Jag har verkligen haft världens finaste dag med världens finaste vän. Oslagbart och ovärdeligt att sitta på en bänk i solen med bara lite lite vind och prata om vad som ligger framför oss. För med dig blickar jag fram. Det är det som är så skönt med vissa vänner, att man kan blicka framåt och känna en trygghet. En känsla som är så skön, att veta att vad som än händer så kommer jag alltid att ha dig. Och missförstå mig inte nu, jag tar dig absolut inte förgivet. Men våran vänskap är så stark att jag är helt övertygad om att inget kommer kunna rubba den.

Imorgon är jag ledig igen och jag har inga planer alls förutom tvätta och damsuga mitt rum. Förpliktelser. Sprang in i en klasskamrat idag med så fint. Saknar världens bästa 3A!

Det är väl egentligen nu som jag ska ursäkta mig för extremt icke existerande bloggande och blaha blaha. Men nej, det tänker jag bannemig inte ge er. Det enda jag kan kommentera om min frånvaro är att det är lite humoristiskt hur några fortfarande dag ut och dag in, tappert hälsar på för att se om det hänt något spännande här. Till er kanske jag kan med att skriva, förlåt. Eller snarare, varsegoda, för här kommer uppdateringen.

På den senaste tiden har väldigt mycket kretsat kring jobb. Och det är väl så när man börjar bli vuxen, det är jobb, det är löning, det är slut på pengar, dansa på klubbar, köra bil, tvätta, städa. Ja, i den ordningen typ. Jag vill absolut inte klaga, men ni mina närmaste har nog ändå märkt av att det blivit en hel del timmar på den där snabbmatsrestaurangen nu på senaste. Men på något vänster, hur skumt det nu kanske må låta för vissa, så har jag så jäkla kul på jobbet. Åtminstone så länge som jag inte blir utskälld av galna gäster och liknande. Men mina arbetskamrater måste vara dem finaste i hela världen. Det negativa är att jag upptäckt att när jag kommer hem från jobbet, ja då äter jag middag och sedan somnar jag.

Streck i debatten.

---

Igår var en fin dag, solen sken och det ryktades om att det var hela 10+ ute. Våren är kommen! Direkt efter jobbet kom Linnea och hämtade upp mig så åkte vi hem till henne och åt lasagne och ägnade timmar åt att locka håret. Tystnaden som uppstod under tiden då vi gjorde detta var verkligen inte att leka med. Koncentrationen var på topp och vi var redo för en kalasfin kväll! Först åkte vi till Lindome och kom på att vi var på fel station, för vi skulle ju till Kållered. Sedan stog vi på fel sida av järnvägsspåret men det kom vi på just innan tåget ankom till stationen. Väl i Kållered var vi hemma hos Elli S. och myste med groggar och förstorade kortlekar. Det var mycket skratt, mys, musik och bara helt underbart! Efter många om och men hamnade vi på Dancing Dingo och armbågade äckliga killar som försökte dansa för nära. Vi tog pendeln hem och där var det ännu mer vidriga människor, men vi bara fortsatte sjunga "far jag kan inte få upp min kokosnöt. Linnea kompade så fint.

Jag kanske skriver nått djupare en annan dag. Men man får ju aldrig respons på det här stället.